Kategoriarkiv: Okategoriserade

Fågelcentralen

Precis som för oss människor så råkar även våra bevingade vänner ut för olyckor och sjukdomar. Då gäller det att det finns någon eller några som har både kunskapen och möjligheten att ta hand om dessa vilda fåglar. För vissa arter så är det otroligt viktig med varje enskild individ framförallt om vi diskuterar arter som bland annat berguv. Det kan ta flera år innan den ensamma fågeln har hittat en ny partner så vikten av lyckad rehabilitering och vård går inte nog belysa.

Berguv är i trygga händer hos Fågelcentralen i Kungälv i vänta på att släppas.

Berguven är i trygga händer hos fågelcentralen i Kungälv. 

Vi är otroligt privilegierade som har fågelcentralen i Kungälv inom vårt område här på västkusten. Där besitter man en oerhörd kunskap och man tar hand om en stor mängd vilda fåglar varje år, allt från vanliga småfåglar till unika fåglar som pilgrimsfalk och berguv. Det är Göteborgs ornitologiska förening som driver fågelcentralen och anläggningen kom först till som en en avelsanläggning för projekt Pilgrimsfalk. Sedan Nordens ark tog över aveln av falkar så har voljärerna vid Tullare hög utanför Kungälv helt varit till för rehabilitering av vilda fåglar.  

Svenska djurambulansen 

Personal från Svenska djurambulansen hälsas välkomna av Tommy Järås.

Personal från Svenska djurambulansen hälsas välkomna av Tommy Järås.

Fågelcentralen har ingen möjlighet att hämta de skadade fåglarna utan de transporteras dit av privatpersoner, polisen och många fåglar kommer även via Svenska djurambulansen. På fågelcentralen har man under årens lopp byggt upp en fin anläggning och personalen har en helt unik kompetens. Närheten till västerhavet gör att fågelcentralen under vissa perioder får in en stor del oljeskadade fåglar som tvättas och tas om hand. 

Varm om hjärtat

Jag har besökt fågelcentralen många gånger och alltid blivit varm om hjärtat när man på nära håll får se vilket arbete de lägger ner. Varje fågel är en unik patient som man ger den bästa vården som går att uppbringa. Ibland så är tyvärr prognosen dyster men då hjälper man fågeln att slippa ifrån sitt lidande även om detta såklart är en baksida av det hela. Det som har gjort mig gladast är kanske inte besöken på fågelcentralen utan när jag har fått vara med vid utsläppandet av olika fåglar. 

Lappuggla i Munkedal

Lappuggla som är rehabiliterade och skall släppas ut i Munkedals kommun.

Lappuggla som är rehabiliterad och skall släppas ut i Munkedals kommun.

För några år sedan hittade man en lappuggla som hade fastnat i en taggtråd i Munkedals kommun. Detta var både tragiskt och otroligt unikt då man bara har sett lappuggla vid tre tillfällen tidigare i Bohuslän. Lappugglan klipptes ned och transporterades till fågelcentralen i Kungälv där man som vanligt gjorde en hjälteinsats. Som tur var så gick rehabiliteringen bra och efter några veckor så kunde man återbörda den till friheten på samma plats som den hittades. 

Lyckad rehabilitering

Tommy Järås från fågelcentralen visar upp lappugglan innan den återfår sin frihet.

Tommy Järås från fågelcentralen visar upp lappugglan innan den återfår sin frihet.

Ja, ni förstår själva känslan att få se lappugglan glida iväg på sina vingar över åkrarna i Munkedal. Som jag skrev tidigare så blir allt så verkligt när man ser nyttan med dras unika arbete då Bohusläns fjärde fynd av lappuggla tackade för sig och flög iväg. Listan kan göras lång vilka fantastiska fåglar som jag har haft glädjen att få bevittna när de flyger ut över vår vackra Bohuslänska natur. Jag brukar alltid slå ett slag för fågelcentralen och deras arbete varje gånga som jag har möjlighet till detta på föredrag och liknande. För tänk om man inte kunde rehabilitera dessa fåglar på bästa sätt.. 

Berguv

Berguven flyger ut i det Bohuslänska fjordlandskapet efter ett besök på fågelcentralen.

Berguven flyger ut i det Bohuslänska fjordlandskapet efter ett besök på fågelcentralen. 

Som vi all vet så styrs det mesta i världen av pengar och det finns inget som är gratis utan allt kostar. Fågelcentralens arbete är såklart ganska så kostsamt även fast man försöker hålla nere alla kostnader så gott det går. Deras verksamhet är helt beroende av bidrag, ideellt arbete och donationer som de försöker skrapa ihop så gott det går. 

Fågelcentralens Kalender 2017

Ett sätt för dem att få in pengar är att de varje år trycker upp en almenacka med fågelbilder som de säljer och på så vis får in en liten slant. Många bäckar små som det heter men jag har hört att dessa kalendrar brukar dra in en betydande summa till deras verksamhet. Försäljningen av kalendern är faktiskt deras största inkomstkälla så den är otroligt viktig. Detta är tolfte året de säljer kalender och årets tema är södra Sveriges landskapsfåglar. Vad vore bättre än att hänga en almenacka på väggen med fina fågelbilder och som om inte det var nog så vet man vart alla pengar går. Som jag skrev ovan så blir man alldeles varm i hjärtat när man får se dessa magnifika fåglar släppas ut i det vilda efter en rehab period på fågelcentralen.

Bohusläns landskapsfågel strandskatan, flankerad av lappugglan i Munkedal.

Bohusläns landskapsfågel strandskatan, flankerad av lappugglan i Munkedal.

Alla fotografer har såklart ställt upp helt gratis för det är ett sätt för oss att dra vårt strå till stacken. Bohusläns landskapsfågel är strandskatan och där hade man valt en av mina bilder, en bild tagen på en ruvande strandskata. Jag blev såklart oerhört glad för att kunna få vara med och bidra så nu hoppas jag bara att de får sålt en hel hög med almanackor. Ni som är här inne och läser får mer än gärna köpa ett eller såklart flera exemplar för att stödja deras fantastiska verksamhet. Det är bara att gå in på länken nedan så hittar ni all information. 

 

Läs mer om fågelcentralen: http://fagelcentralen.se/index.htm

Direktlänk till försäljning sidan: http://www.kustobsar.se/kalender/

Tack på förhand!

/Ingemar 

 

 

Unik fågelhöst

Det har varit mycket tråkigt väder denna höst men inget ont som inte har något gott med sig. Vi har haft en lång period med ganska så kraftiga östliga vindar vilket har drivit hit många sällsynta fågelarter. Hösten kommer att gå till historien som en av de allra mest spännande som vi har haft i manna minne. Självklart så dyker de spektakulära fåglarna först upp i de östligaste delarna av landet efter som de kommer från öster. På Öland har man i höst haft Sveriges fjärde fynd någonsin av azurmes vilket lockade väldigt många fågelskådare till ön. Utöver detta så har det varit invasion på sibirisk järnsparv vilket är en vacker liten fågel.

Sibirisk järnsparv i en tångbank på Nordkoster, Bohuslän.

Sibirisk järnsparv i en tångbank på Nordkoster, Bohuslän.

Innan denna höst så hade man sett den sibiriska järnsparven vid nio olika tillfällen i landet. Nu går det knappt hålla reda på hur många olika individer som finns på plast under denna östliga invasion. Vi här på västkusten har inte varit lottlösa utan Bohuslän har fått sitt första fynd någonsin av just den sibiriska järnsparven. I lördags upptäcktes en sibirisk järnsparv i en vik på Nordkoster av en lokal fågelskådare.

Film på den sibiriska järnsparven på Nordkoster

Den sibiriska järnsparven var såklart en ny art för Bohuslän och det är den 369:e arten som har synts i landskapet. Självklart så har detta uppmärksammats i skådarleden att det finns en ”megararitet” på hemmaplan. När jag köpte biljett till färjan så kunde inte tjejen på Pressbyrån hålla sig. Utan hon frågade vad är det som händer där ut för så här många fågelskådare som åker ut i detta ruskväder. Det är ju massor av folk med kikare och kameror på varje färja!

Dvärgsparv

Dvärgsparv som otroligt nog finns i samma tångbank på Nordkoster.

Dvärgsparv som otroligt nog finns i samma tångbank på Nordkoster.

Som om det inte var nog med den sibiriska järnsparven på Koster så finns det helt otroligt nog även en dvärgsparv i samma vik. Dvärgsparven är inte lika sällsynt med den får ändå räknas som en helt fantastisk fågel att se. Jag tror att man har sett dvärgsparv 10-12 gånger någonsin i Bohuslän så det ger verkligen lite extra krydda till upplevelsen med den sibiriska järnsparven.

Väderläget fortsätter i samma bana så vem vet det kanske kan dyka upp några ytterligare spektakulära arter. Utöver fyndet av den sibiriska järnsparven på Koster så har man sett en sibirisk järnsparv i Torslandaviken, Göteborg. Det är många fågelskådare som väntar på att helgen skall starta så de kan ge sig ut och leta för det finns säkert fler unika fåglar att upptäcka i buskarna. Det är ju mycket troligt att det finns flera sibiriska järnsparvar i Bohuslän.

Sibirisk järnsparv på Nordkoster.

Sibirisk järnsparv på Nordkoster.

Trotts att den har varit mulet och regnat till och från så har fåglarna på Koster budet på fina obsar. Dessa sibiriska fåglar är oftast helt oberörda av oss människor och sitter man bara stilla så kommer de tillslut nära utan att man stör dem.

Unik bild

Dvärgsparv i vänster bildkant och i höger bildkant sitter den sibiriska järnsparven.

Dvärgsparv i vänster bildkant och i höger bildkant sitter den sibiriska järnsparven.

Tänk om någon hade sagt till mig att man under hösten skulle kunna fotografera en dvärgsparv och i bildkanten även få med en sibirisk järnsparv här i Bohuslän….. Det är verkligen helt unikt att få med båda dessa rariteter i samma synfält!

Ha en fin helg!

/Ingemar

 

Fantastisk höst hos älgarna

September och oktober har bara försvunnit i ett rasande tempo och som vanligt så hinner man knappt med en liten del av allt man vill. Det kvittar hur bra jag lägger upp min planer och tänker ut strategier för hur jag skall tackla mitt fotograferande om inte kroppen vill, fast denna höst har varit relativt fin ur den synvinkeln. Självklart så har jag haft några perioder då kameran har fått ställas undan men då har jag nyttjat tiden till att träffa goda vänner inom fotograferingen som kan få en att tänka i flera dimensioner både som fotograf och som människa.

Tidig höstmorgon vid dammen.

Tidig höstmorgon vid dammen.

Hösten är alltid avsatt till älgarna och det har ju blivit en hel del tid i skog och mark i år som har resulterat i många spännande möten. Främst så styr jag bilen ut till min bleka vän i Munkedal som har bjudit mig på många högtidsstunder i höst. Mitt förra inlägg handlade ju om hur jag nästan var säker på att jag skulle få se min bleka vän bestiga en brun ko men vi blev tillslut snuvade båda två, se länk.  Brunsttid hos den vita älgen  Trotts att jag inte fick min drömbild i år heller så har jag fått en del bilder och haft många fina stunder ute i Munkedalsskogarna.

Alltid skall kamerans fokus hitta något i förgrunden att fästa på när man precis har komponerat bilden.

Alltid skall kamerans fokus hitta något i förgrunden att fästa på när man precis har komponerat bilden.

Jag har ju tidigare skrivit om mina Värmlands resor och dessa resor har resulterat i möten och upplevelser som för alltid har etsat sig fast i mitt minne. Fotograferingen handlar ju om att vara ute och få uppleva saker i vår svenska natur. I bland så tror jag många glömmer att njuta för det skall bara staplas bilder på hög och resan fram till bilden skall gå så fort som möjligt. Jag känner ibland att även jag drabbas av detta då det hela tiden finns åtagande inom naturfotograferingen och man bör ju ha några bilder till dessa artiklar, utställningar och föredrag men som vanligt så tar kroppen ner mig på jorden och man förstår direkt vad allt handlar om. För mig så handlar det om att använda naturen som en stärkande kraft och som medicin, så kommer det alltid att vara.

Njut av naturen

Munkedals vita älgtjur har tappat åtskilliga kilon under brunsten.

Munkedals vita älgtjur har tappat åtskilliga kilon under brunsten.

Den vita älgen i Munkedal är troligen på retur då den har gått ner från 10 taggar 2014 till att ha 8-taggar i år. Vi får se vad framtiden har på lut för den, det går ju rykten om flera vita älgar i samma område men jag har dock aldrig lyckats se dem.

Ack Värmland

Jag gissar att 95% av Sveriges vita älgar finns i Värmland men det som har lockat mig norrut är inte mängden vita älgar utan en extremt stor tjur. Det kan vara lite svårt att se hur stor den minsta taggen är och enligt jägarnas hornbedömningar så måste den minst vara 20 mm för att räknas. Jag är helt säker på att den inte är under 20 mm och detta skulle då göra denna tjuren till en udda 20-tagare.

Frostig morgon hos den stora vita älgtjuren i Värmland.

Frostig morgon hos den stora vita älgtjuren i Värmland.

Det är nästan svårt att greppa för man ser knappt så stora bruna älgtjurar hemma i Bohuslän och att då få se en som är vit… Ja, ni förstår att jag är helt tagen av denna tjur och alla dagar och resor som man inte har fått en bild på är som bortglömda när man får en skymt av den. Det är ju detta som jag älskar så med fotograferingen den där jakten på det som nästan aldrig inträffar mötet med det otroliga. När man aldrig tar en bild när man är ute då måste man verkligen njuta av resan fram till bilden för det tar så oerhört långt tid men just detta som jag älskar.

Nästan som om det aldrig har hänt skymtar snabbt den stora tjuren fram bakom granruskorna.

Nästan som om det aldrig har hänt skymtar snabbt den stora tjuren fram bakom granruskorna.

Jag har så många gånger sagt att jag skall försöka uppdatera min hemsida lite oftare men som vanligt så drar det ut på tiden, så nu säger jag inget.

Ha en fin start på november!

/Ingemar

 

 

 

 

 

En snabb titt

En snabb titt i närområdets holkar för göktyta avslöjar att det är eller har varit häckning i alla holkar. Det låter ju jätte bra vilket det på sätt och vis också är men som ni förstår så är det inte göktytan som har tagit holkarna i anspråk utan talgoxar och blåmesar.

Holk som är anpassad för göktyta.

Holk som är anpassad för göktyta.

Jag trodde nog att det skulle bli häckning av göktyta i någon av holkarna som finns i mitt närområde då jag vid flera tillfällen har hört göktytor vid några av holkarna.

Ingen hemma just nu men bomaterialet avslöjar att det har varit bebott i år tyvärr inte av göktytan.

Ingen hemma just nu men bomaterialet avslöjar att det har varit bebott i år tyvärr inte av göktytan.

Göktyteholkarna är byggda så att fronten enkelt kan öppnas för att man då eventuellt skall kunna ringmärka ungarna. De fåglar som nu häckar eller redan har häckat har släpat in bomaterial och lagt det på spånen som ligger i botten till göktytan så därför har det blivit ett rejält bygge på höjden.

En snabb titt i den tysta holken fick fart på tiggarlätena och avslöjade husockupanter i form av talgoxar.

En snabb och försiktig titt i holken avslöjade husockupanterna (talgoxe).

Hoppas att det går bra för de nu inneboende gästerna så får man hålla tummarna för att göktytan tittar in nästa år. Självklart så får holkarna städas till hösten så det återigen blir en 3-4 cm djup bädd av spån i botten.

Må väl!
/Ingemar

Triangeldrama

Salskraken jagar bort kniphanen så vattnet skvätter.

Salskraken jagar bort kniphanen så vattnet skvätter.

I bland händer det märkliga saker i naturen och det bildas par över artgränserna, oftast så blir det inga avkommor men det händer ibland att dessa förhållanden resulterar i ungar. I Björkås dammar i Vänersborgs kommun utspelade det sig ett triangeldrama av sällan skådat slag i våras då en salskrakes hane  fattade tycke för en kniphona. Denna händelse gick inte någon förbi och det var många både fågelskådare, fotografer och allmänt naturintresserade som lade mycket tid vid dammarna.

Hur mycket kniphanen än visade upp sig så var alltid salskraken där i bakgrunden och förstörde.

Hur mycket kniphanen än visade upp sig så var alltid salskraken där i bakgrunden och förstörde.

Salskraken som är en flyttfågel var på väg norrut till sina häckningsområden som återfinns i norra Skandinavien och norra Ryssland. Så att denna vildmarksfågel som bara ses i sträcktider eller under vintern hos oss skall slå sig ner i en mindre damm är verkligen unikt. Vid de få gånger som man vanligtvis ser salskraken så är det alltid på mycket långa håll och vid kusten eller i någon av vårt områdes större insjöar. Det var kärleken till kniphonan som höll kvar salskraken i dammen under lång tid, vi var många som funderade på om det skulle bli så kallade knipskrakar vilket avkomman heter då knipa och salskrake parar sig.

Salskraken är den dominerande och kniphanen får ingen möjlighet att närma sig sin hona.

Salskraken är den dominerande och kniphanen får ingen möjlighet att närma sig sin hona.

Salskraken befann sig i Björkås dammar i en dryg månad och gjorde livet surt för kniphanen på alla sätt och vis, kniphanen får snällt vänta tills nästa år på sin tur. Det finns dock ett litet frågetecken för det var en salskrake i Björkås dammar även under 2014 men den gången stannade den bara under några dagar så kan det vara samma individ? Om det skulle vara samma individ så kan det vara upplagt för triangeldrama även 2016. Det finns i alla fall inga knipskrakar i dammen idag, vilket kanske är tur då naturen inte har något att vinna på dessa parningar över artgränserna. Sedan så tror jag vi är väldigt många som hade varit där och tittat på dessa udda ungar om de hade funnits några i dammarna.

det något udda paret, salskrakshane och kniphonan tätt tillsammans.

Det något udda paret, salskrakshane och kniphonan tätt tillsammans.

Avkomman kallas som sagt för knipskrake de fåglarna får ett mycket säreget utseende och dessa är mycket sällsynta. Salskraken befinner sig mellan de vanliga skrakarna (småskrake, storskrake) och knipan genetiskt så det påverkar kanske att den lättare kan fatta tycke för en knipa. Uppskattningar av det Svenska beståndet av reproducerande salskrakar gör gällande att det finns ungefär 800 individer i landet och dessa återfinns under häckningsperioden främst i Lappland.

Salskraken går till attack mot knipan.

Salskraken går till attack mot knipan.

Fåglar är så fascinerande och ju mer man lär sig ju mer inser man så lite man kan, det finns alltid massor att lära sig om dem.

Ha en fin vecka!

/Ingemar