Kategoriarkiv: Djur

Föreläsningsperiod

Som ni märker så är jag som vanligt dålig med uppdateringar av hemsidan och det finns många olika anledningar till detta. Hösten är en spännande tid och utöver att det händer mycket i skog och mark så brukar jag ha en hel del bildvisningar. Jag har redan hunnit med ett antal bildvisningar men det kommer såklart flera nu under hösten. Just nu vill jag slå ett slag för Kulturveckan i Lysekil. 

Lysekils kulturvecka.

Affisch för mitt föredrag på Oscars i Lysekil.

Naturbilds höst i Ljungskile

Jag har även startat upp en bildvisningsserie i Ljungskile på Kulturens hus där första föredraget handlade om våra bevingade vänner fåglarna. Det föredraget hade jag i förra veckan men det återstår två kvällar.

Tidigare föredrag om fåglar i Ljungskile.

Kommande datum är den 19 oktober som kommer att handla om älgar och den 16 november kör vi naturbilder i allmänhet (Entre´50 kr). Då blir det en liten tillbakablick så lite fåglar och älgar kommer att slinka med tillsammans med allt annat spännande som naturen erbjuder. Bildvisningarna startar alltid klockan 18,30. 

Skall försöka vara duktigare på att uppdatera min hemsida men titta gärna förbi min Facebooksida som uppdateras lite mer frekvent. Som vanligt så har jag ju en kropp som motarbetar mig så gott den kan men det är ju en annan historia, någon rad borde jag ju få till här ändå.

Ha en fin fortsättning på veckan!

/Ingemar 

  

 

 

Stör ej!

Tusen tack för gensvaret som jag har fått på allt som har med övertrampen som fotografer gör i naturen. Vi har ju haft detta länge speciellt inom fågelfotograferingen, det krävs dock en vit älg för att media skall ta upp det. Fick inte så mycket programtid som jag ville ha i TV4, för detta ämne är så stort. Det handlar om så många olika delar för att förstå helheten. Bekräftelsebehovet som finns, se bara på dom som stannar vid trafikolyckor och glömmer ringa 112 för dom…fotar med mobilen! Hur tänker dom som tar selfie med sälkutar och delfinungar så dom dör.

Genväg till den perfekta naturbilden

Alla vill ta den där naturbilden och en liten del av alla fotografer tar genvägen till drömbilden genom rena övergrepp, starkt ord men så känner jag. Detta sker bland alla kategorier människor allt ifrån turisten med mobilkameran till hobbyfotografen vidare till de riktigt stora naturfotonamnen i Sverige/Norden. Visst vissa har inte den basala naturkunskapen som behövs för att fotografera djur och fåglar. Det finns dom som inte förstår när en rovfågel varnar för dom kan inte läsa av beteendet.

Detta kommer av att alla fotograferar idag sedan det digitala intåget i början på 2000-talet. Utrustningen har blivit relativt billig så det materiella har sprungit förbi den grundläggande naturkunskapen och tyvärr även det sunda förnuftet. Dom är inte ursäktade för att dom inte har kunskapen för likväl blir djur och fåglar lidande så läs på och gör rätt. Det finns så många andra arter att fotografera innan man ger sig på rovfåglar. Med dagens bildhets hinner ingen träna hemma på talgoxen och lära sig fåglar först. Fast det är mycket värre när man som duktig fotograf med massor av naturkunskap gör dessa övertramp bara för en bra bild!

Många arter är drabbade

Jag säger bara den vita älgen, myskoxar, kungsfiskare i isvak, rovfågelbo, lappuggla, Kunthöjdsmossens lommar.. Ja, den listan kan göras oändlig och jag kan nästan räkna upp varenda art ner till forsärlans storlek. Vi måste vända detta och den vita älgen har verkligen hjälpt mig att ta avstamp. Har fått så oerhört mycket positiv respons från boende i området och så många andra fotografer har ring eller kontakta mig. De flesta för att berömma men även några som vill bikta sig, det vet att man så lätt kan ha tagit bilder på dem då jag har sett…

Ett större mediabolag ville ha lite smaskiga bilder som skulle pixlas innan publicering från Värmlands skogen. De fick ett stort nej, för det handlar inte om att stjälpa en människa utan att hjälpa alla djur och fåglar. Problemet är så oerhört mycket större än ”bara” hos en vit älg. I takt med att de sociala medierna växer så kommer problemen med bildhetsen växa….

Kul att man nu från forskarhåll nu har möjlighet att intressera sig på allvar när det gäller dessa vita älgar. Jag har pratat med Sofia Mikko som håller i det kommande projektet då jag har hår från den stora vita älgen det handlar om här hemma. Dessa hår skall jag sända till henne så får vi se om hon kan lyfta något DNA från dem. Det ser faktiskt ut som det finns flera fina hårsäckar på några av stråna. 

Hår från den stora vita världsberömda Värmlands älgen.

Lägger till lite länkar nedan, där man har tagit upp mitt upprop.  

Må väl!

/Ingemar

TV4 Morgonnyheterna

SVT

Sveriges Radio Väst, bara om älgen

Som ovan fast hela inslaget (börjar 46,50) om det fungerar.

Natursidan

Fotosidan

 

Ödets ironi

Under min sista bild i förra inlägget så skrev jag att älgen får hålla sig i skymundan för det blir bara värre. Döm av min förvåning när jag på måndagsmorgonen får se den vita älgen på tv:n, en fantastisk filmsekvens. Denna film kände jag inte till när jag skrev mitt inlägg och allt som jag refererar till hände innan detta filmades.

Ingen skugga på den nu världskända filmaren

Det skall absolut inte falla någon skugga på filmaren av den sekvensen för vi har aldrig träffats mig veterligen. Reaktionerna av mina inlägg har inte låtit sig vänta och det har rasat in alla möjliga mejl, meddelande och kommentarer på Facebook (mest kanske på min privata sida). De flesta är glada för att jag belyser problemet, ett problem som jag kände seglade upp redan 2015.

Många av oss som har varit där vet så väl vad jag pratar om och det går inte låta det fortgå på samma vis. Hur det kommer att bli nu vågar jag inte ens fundera på, det måste ha varit ödets ironi. Älgen gick från att ha varit en extremt dålig bevarad hemlighet en världskändis över en natt. 

Är du nu inne och drullar runt i en trädgård igen.

Naturfotograferingens bakgata

Jag är och har alltid varit en vad man kan kalla för ensamvarg i skogen, detta resulterar i att jag nästan alltid är själv i skogen. Därför blir jag så oerhört ledsen när jag stöter på denna typ av beteende mot vilda djur. Oftast så förknippar jag dessa övertramp med fågelfotografering och där är vi verkligen många som håller med mig. Första gången jag åkte på ett så kallat fågellarm så blev jag… skall inte skriva dom orden. Nu kan man anamma samma tokiga beteende mot en stor älg.  

Det går att få spektakulära närbilder på de flesta djur och fåglar men det skall alltid vara på deras villkor. I grund och botten så handlar allt om att man måste investera massor av tid och ha kunskap om arten för att få dessa möten. Det går inte ta genvägar för genvägar brukar oftast vara förknippat med övertramp. Nu pratar jag om oss som är ute mycket för visst är det härligt med den nu världskända badfilmen att helt plötsligt händer det. Efter ha läst meddelande innan jag började på detta inlägg så får jag väga mina ord på silvervåg som det heter. 

Närmare än så här kommer man nog inte.

Bilden ovan tänkte jag nästan inte ta för ni kan gissa reaktionen efteråt när hon hörde slutaren. Jag hade suttit rätt i vinden och investerat massor av tid, släppte henne nära. Ja, det blev nästan lite för nära och vid andra slutar knäppet så insåg hon att det var fara och färde. Vi sågs inte mer den morgonen..  

Facebook kändis

Får återigen börja med att jag kastar sten i glashus men det går att läsa tillbaka här till om mina farhågor. När jag sedan upplever det som jag upplevde i veckan som gick så måste jag bara skriva ur mig. Detta hade gått helt åt skogen annars och jag är helt säker på att mina inlägg kommer att påverka de flesta naturfotografer som åker dit. Det är säkert så att många helt struntar i att åka dit nu. För mig så är älgen ingen älg utan jag åker upp till den kärvänliga gamla travhästen. Denna mening brukar min sambo alltid få höra innan jag bestämmer mig för att åka.  Bilderna på denna älg skall man se på som.. Ja det är ju definitivt inga riktiga naturbilder på ett helt vilt djur vilket jag har tagit upp tidigare. 

Tittut min bleka vän.

Början på ett större vansinne!   

Jag är rädd för att dessa vansinniga bekymmer kommer att växa mer och mer. Hetsjakten efter den där perfekta bilden kommer aldrig ta slut utan vi blir bara fler och fler som fotograferar. I detta fallet så har jag även sett ganska så många personer som är ute för ”skojs” skull som gör övertramp. När jag skriver för skojs skull så syftar jag på dom som fotograferar med mobilkamera eller mindre kompaktkamera. Dom är inte kommersiella eller har inte fotograferingen som en större hobby. Jag är stolt som vågade ta upp problemet även fast jag har fått en hel del negativa kommentarer om det hela också. 

Vi får se om vi ses någon mer gång

Tänk att man kan träffa på dig min vän utan smattrande kameraslutare högt och lågt. Jag har filmat med 500 mm och med 1500 mm brännvidd på behörigt avstånd så varför springa närmare..   

Jag har sa det redan 2105 att det var nog sista gången vi ses och nu tror jag verkligen att det är så. Visst jag kommer att vara i Värmland en hel del så kanske tittar jag förbi dig någon kort sväng min vän. 

Lägga mer tyngd

Jag skulle kunna lägga mer tyngd i det jag skriver genom att posta vissa länkar och liknande men det skulle inte främja syftet. Det gäller att platsen inte sprids för mycket men det finns fastighetsägare som uttryckligen har gått ut med att man vill flytta för älgens skull. Hur är det inte för älgen sedan som får ha så mycket fotografer hela tiden som stressar den!! allt i jakten efter den perfekta bilden. Det jag har upplevt hos denna älg vill jag aldrig mer uppleva så vi kommer nog aldrig mer ses. 

Må väl och ta hand om naturen.

/Ingemar 

Länkar inlägg på samma tema nedan. 

2017-08-13

2017-08-02

2016-07-10

(Sedan 2015 som sagt har jag fört mina åsikter direkt till fotografer vid möten och på min privata facebooksida). 

 

 

Så fruktansvärt ledsen

Jag har nu hunnit samla några tankar efter min senaste tur till det som jag alltid har kallat för de djupa Värmländska skogarna. Tyvärr så blev jag så fruktansvärt ledsen att jag avbröt turen tidigare än planerat. Det är nästan regel än undantag att jag får planera om för kroppen men nu orkade jag inte med det jag såg. 

Jaga vit älg

Jag började uttrycka mina tankar här på min hemsida redan förra året och de som känner mig privat vet att jag aldrig sticker ut hakan. Det krävs mycket för att jag skall göra det officiellt men då kände jag mig tvungen att göra det. Redan 2015 tackade jag nej till att medverka i Aftonbladet gällande denna stora vita älgtjur som det gäller. När en reporter skrev en artikel (Aftonbladet) om Munkedals älgen så såg hon bilder av en mycket större vit älg på min hemsida. Hon tyckte jag var mycket konstig som tackade nej till både pengar och lite ”berömmelse”. Det var ett helt nytt fenomen att någon hade unika bilder och filmer men inte ville sälja dom för att inte röja identiteten på en älg…

Den stora vita älgen är ute och smyger tidigare i veckan.

Overkliga övertramp

Under veckan som gick fick jag se övertramp både mot den ståtliga älgen som förtjänar så mycket mer och mot boende i området så jag häpnade. En kväll när älgen befann sig vid en landsväg så stannade massor av bilar för det cirkulerar hela tiden en stor mängd bilar med fotografer i området. Jag kom först till platsen tillsammans med en bil i motsatt körriktning och vi båda stannade såklart. Ja, jag vet att det låter motsägelse fullt för vad gjorde jag just på denna väg? Jo, jag letade älg precis som alla andra! Fast det finns många olika sätt att leta älg på och framför allt hur man uppför sig sedan när älgen väl är hittad.

Trafikfarliga parkeringar

Vi som kom först parkerade en bit bort men det fyllde på i en strid ström alla parkerade så nära älgen som möjlig. Några bilar hämnade nästan ute i vägen som är en ganska så frekvent trafikerad landsväg där hastigheten är 70 km/h. För att få lite bättre bildvinkel så väljer ett antal fotografer (15-tal) att gå in i en trädgård. Det hela slutar med att en mycket hårt prövad fastighetsägare jagar bort både fotografer och älgen. Just nu är älgen så oerhört stationär så detta scenario utspelar sig några gånger i vecka. Jag är helt mållös över hur man kan uppföra sig så mot lokalbefolkningen. 

Skrämmer upp älgen

Jag hade älgen under större delen av min vistelse här uppe men när älgen går undan lite längre så väljer jag att avbryta. Har den hela tiden fotografer som följer den så kommer den att släppa på sin skygghet vilket den har gjort. Det märks stor skillnad för varje år som går och nu är den mer eller mindre helt tam. Något är ju mycket fel när man skryter om att man har den på fem meters håll, som jag har sagt förut vart är respekten för det ”vilda”. För mig så har något gått fel om jag får ett vilt djur på under 10 meter, speciellt om vi pratar om så här stora djur. 

Skogens konung gör som så många andra gånger, han hälsar på i en trädgård.

En tidig morgon träffar jag på han först och följer han på behörigt avstånd under en timmas tid. I början är det nästan för dåligt fotoljus men allt eftersom ljuset kommer så kommer även fotograferna. På bilden ovan så står jag på behörigt avstånd ute på en grusväg och fotograferar med 500 mm teleobjektiv in i kanten på en trädgård. Några bilar dyker upp och vart tar man vägen självklart in i trädgården så jag får fotografera vid sidan av dem. Visst inga problem för mig men varför skall man gå in  en trädgård och ställa sig 3 meter från huset. 

Området och älgen tål inte detta

Det finns ingen älg eller boende i ett område som tål dessa oerhörda övertramp som man gör i jakten på fina bilder eller filmer. Älgen har blivit helt tam så det är inget konstigt att fotografera en stor älgtjur på fem meters håll. Detta i sig säger en hel del även fast det finns en historia bakom älgen med en viss närhet till människor. Om älgen går undan och lägger sig i skogen så händer det ibland att fotografer skrämmer upp den genom att klappa i händerna. Då går den lite till och man får en ny sekvens med bilder. Det går ju även styra älgen lite vart man vill att den skall ta vägen tex ut i ett visst område eller i ett speciellt ljus. 

Håll dig i skogen min vän.

Polisen bevakar

Jag träffade på polisen vid några tillfällen vid mycket konstiga tider både i gryning och skymning. Detta gjorde mig konfunderad men jag gissade på att det hade varit villainbrott i området vilket hade resulterat i lite synlig närvaro. Det är dock en bra bit att åka för dom då området ligger ganska så avlägset och vi vet vilka små resurser polisen har idag. 

Nu har det kommit till min kännedom om att man skall ha fått order om att bevaka området efter alla olika incidenter. Jag har inte pratat med polisen själv men det känns självklart. Innan denna resa så har jag aldrig sett en polisbil och nu dyker de upp på exakt rätt plast för den vita älg vid ett stort antal tillfällen. Hur långt har det inte gått om älgfotografer tar resurser från polisen, det handlar troligen om trafikbevakning på grund av alla direkt farliga parkeringar. Sedan så kan det även handla om fastighetsägare som blir utsatta för dessa fotografer. Jag tror knapp på vad jag själv skriver själv men det går inte att blunda för fakta. Detta är nog bland det sjukaste som har hänt i landet gällande naturfotografering, jag borde knappt skriva det här.  

Håll dig i skymundan för det kommer bara bli värre!

Har ni orkat läsa så här långt så inser ni hur illa ställt det är. Visst det finns jätte många boende och markägare som tycker det är en gåva att få ha denna magnifika älg på sina marker. Fast i min värld så skall alla tycka det och älgen skall ju inte bli utsatt för dessa kontinuerliga störningar som den blir. Sedan så kan man fundera på bildens värde om älgen är helt tam och du fotograferar den på fem meter. Fotograferar du då en vild älg, ja den lever ju vilt men om man tänker ett steg till. Jag kommer att länka till några inlägg som jag gjorde sist och det är samma inlägg denna gång. Det som glädjer mig mest är att jag aldrig har spridit älgens plats till någon utöver filmaren som producerar en film. Sedan så får jag ont i hjärtat för detta kommer aldrig sluta väl varken med älgen eller området.

Det är ju fruktansvärt illa nu med alla fotografer hur blir det då när man visar en film på Sveriges television om denna unika älg. Förhoppningsvis så klipper man så man inte kan finna platsen på grund av det. Sedan så vet både filmare och andra professionella fotografer var denna älg befinner sig så oavsett mitt tips då så hade filmen gjorts nu ändå.

Riktiga naturfotografer

Det finns såklart riktiga naturfotografer så jag vill inte på något vis smutskasta någon för vi är ganska så många som har bilder på denna älg idag. Nu är det snart mer spektakulärt med en brun stor älgtjur än denna vita älgtjur. Jag har skämtsamt benämnt att han är ingen älg utan en kärvänlig gammal travhäst.

Vid flera tillfällen har jag sagt till mig själv att vi är klara med varandra och nu tror jag nog att vi är det. Även fast jag såklart själv tycker att jag uppför mig så blir jag så ledsen av allt som händer där uppe. Annars så får man se till så man kan avstyra de värsta övertrampen om sker och då kanske min närvaro kan vara positiv och fylla en mening. Det finns många lokala fotografer som är fantastiskt duktiga och dom månar verkligen om älgen. När dom nu upplever allt som nu sker så förstår jag hur bestörta dom också blir. Jag är ju egentligen bara en turist som kastar sten när jag sitter i glashus.

Läs gärna mina tidigare funderingar, så här skrev jag i början på augusti i år om problematiken. 

2017-08-02

Här började jag fundera ”högt”  redan 2016 och tyvärr fick jag rätt. Älgen utförde bland annat ett regelrätt attack förra året hur går det i år med större tryck på han. I takt med könshormonerna i kroppen ökar så skruvar han upp humöret..  

2016-07-10

Nog om detta, egentligen så skall man inte sprida naturfotograferingens baksida för här är vi verkligen inne i en mörk och smutsig gränd. Sedan så är det oerhört många ”vanliga” älgspanare som dyker upp främst kvällstid. Det fotograferas med mobiltelefoner och älgen är ju tacksam för har du den på 10 meter så funkar ju en enkel kamera eller mobil.

Stort tack

Ett stort tack för alla värmande mejl, meddelande eller telefonsamtal som har kommit till mig efter att jag skrev att jag hade varit sjuk det värmer verkligen. Jag har bara skrivit det här och ingen annanstans så jag fick också en indikation att många tittar förbi här trotts min Facebooksida eller mitt instagram  

Må väl, ta hand om varandra och djuren! 

/Ingemar 

 

Kärleken till de vita älgarna

Tiden springer iväg och jag vet inte för vilken gång i ordningen som jag startar ett inlägg med just dessa orden. Det händer mycket i naturen och jag försöker vara ute så mycket som möjligt vid denna tid på året. Mitt senaste inlägg var för över en månad sedan och då skulle jag snart uppdatera med mina vita älgmöten som jag har haft i år. Det har såklart blivit en hel del möten till sedan dess för min kärlek till de vita älgarna tar aldrig slut. 

Långt mellan uppdateringarna

Jag har även varit riktigt dålig under en period vilket har påmint mig om hur skört mycket i livet är. Några av er vet säkert att jag är gammal cancer patient och jag var inte så tuff när man i skiftet juni/juli hade uteslutet det mesta i sjukdomsväg utifrån mina symptom. Det som återstod var en skiktröntgen på skallen och man förberedde mig på det värsta. Fantastiskt nog så hittade man inget och jag nu är sakta men säkert på bättringsvägen. En god vän sa skämtsamt till mig efteråt att jag aldrig har haft något i huvudet så man hade inte behövt lägga pengar på en röntgen. En stor del av mina naturstrapatser är faktiskt ren medicin, för vad är mer läkande än just naturen. I bland så kan jag faktisk sakna tiden när jag alltid sa att minneskortet inte behöver vara med för jag skall bara njuta. Nu när bilderna fyller ett kommersiellt värde så får jag allt varsågod att stoppa i minneskortet i kameran. 

Munkedals vita älgtjur

Munkedals vita älgtjuren en tidig morgon i juni 2017.

Intresset för dessa vita älgar växer så lavinartat så man blir nästan mörkrädd och orolig på flera olika vis. Jag har uttryckt min oro för älgarna vid tidigare tillfällen (länkar längre ner) och jag gör det ofta när jag pratar med andra fotografer. Självklart så förstår jag att en kraftigt bidragande orsak till intresset bör vara alla mina publiceringar. Det innebär ju att jag egentligen kastar sten när jag sitter i ett glashus. Den vita älgen i Munkedal tål trycket som den får stå ut men och där uppstår det inga problem med trafiken för de boende heller. Där tipsar jag alla som frågar och upplyser alla med den informationen som jag har samlat på mig. Jag har egentligen svårt att hålla räkningen på hur många fotografer som jag har guidat i området. 

Värmlands sagoälg

Som hämtad ur en saga och inklipp i denna värld. På en nyklippt gräsmatta för att göra det hela ännu mer konstigt, självklart så är hela synintrycket insvept i en magisk dimma (2016).

I Värmland så pratar man nästan bara om en specifik vit älg om inte några vita älgkalvar visar sig för stunden. Älgen man pratar om är en stor vit skoveltjur som jag har haft förmånen att titta till under fyra år, vilket har varit helt fantastiskt. Jag lämnade med varm hand över ett tips om älgen till SVT´s filmare Ulf Jonasson för ett antal år sedan och han startade upp sitt filmprojekt på älgen. Utöver Ulf så har jag aldrig nämnt området där älgen går för någon just för att jag är genuint orolig för älgen. Jag hoppas verkligen att filmen inte kommer påverka älgen och området i för stor utsträckning heller.   

Vilda djur

Det är såklart inte konstigt att ryktet om den stora vita älgen nu har spridit sig ganska så vida omkring och att alla vill se den. Något som gör mig orolig är att dessa älgar släpper lite på sin naturliga skygghet med tanke på hur mycket mänsklig närvaro de får. När jag håller föredrag brukar jag säga att står det en brun älg vid vägen och det kommer hundra bilar så kör alla förbi. Står det däremot en vit älg så stannar alla hundra bilarna och förarna ringer till minst femtio olika vänner och berättar. Vi skall aldrig glömma att det handlar om vilda djur och i den stora Värmlands älgens fall ett stort vilt djur. Det känns så respektlöst när man springer närmare och närmare för att få den unikaste bilden. Nu har det nästan blivit en sport vem som kan komma närmast älgen och fotografer kan vara synliga i skogen med vidvinkel objektiv. Visst de får extremt unika bilder men var är respekten för det vilda! 

Trivs med livet 

Munkedalsälgen ovan trivs med livet och behöver inte heller stå ut med några större störningar annat än att bilar stannar och tittar ibland. Där uppstår det inte heller några konflikter med markägare eller fastighetsägare då vägarna i området är stora och sväljer mycket trafik. 

Hormonpåslag när vi närmar oss brunsten

Nu är det redan augusti och i slutet på denna månad kommer den stora Värmlandsälgen feja sina horn. Det som styr allt detta är hormonpåslaget som kommer smygandes nu inför brunsten som sker i höst. I takt med andelen könshormon ökar i kroppen så skruvar även denne herre upp sitt humör. Jag skrev ifjol att vi får se upp så ingen av dom fotograferna som definitivt gör övertramp mot älgen får sig en omgång. En fotograf blev faktiskt attackerad i samband med att älgen fejade hornen ifjol. Vet inte om fotografen i fråga gjorde ett övertramp då jag inte var med vid tillfället och jag skall inte sitt här och döma någon. Han fick i alla fall kasta sig hals över huvud bakom ett träd när älgen gjorde ett riktat utfall. Det var definitivt inget skenutfall och fotografen trodde att han skulle bli både sparkad och stångad på marken. Som tur är gick det bra med honom och även hans utrustning klarade sig bra efter omständigheterna. 

Respekt

Jag upprepar samma mantra som jag skrev ifjol att det är respekt och sunt förnuft som gäller när man är i skogen. Förstår inte hur man vill ha en bild/filmsekvens där man vet att man har gjort ett övertramp. Det är stora vilda djur som kräver respekt och skall behandlas med respekt. I fallet med Värmlandsälgen så får han ju dras med fotografer i sina hemma marker så gott som dagligen och under långa perioder så lämna avstånd! Respektera markägare, fastighetsägare och jägare i området och detta gäller ju alltid om vi så bara tittar efter en kolrast.

Inget av det jag skriver handlar egentligen om att vi fotografer inte skall komma till skada. Det handlar om respekt för det vilda och vackra vi har i våra skogar. Sedan så vet vi vem som får plikta med livet om han ”talar” en fotograf till rätta som gör ett övertramp. Då skriver såklart älgen på sin egna dödsdom ganska så omgående. Vilda djur skall alltid vara vilda och när dessa djur släpper på sin skygghet för oss människor så händer det tråkigheter.  

Gå gärna in och läs mitt inlägg daterat den 10 juli 2016, tyvärr fick jag rätt i att älgen gick till attack. Nedanför rubriken ”SVT visade …” så handlar det om det jag skriver nu. 

http://www.ipnaturfoto.se/vit-alg-dimma/

Här finns en annan filmsekvens från i somras på Munkedals älgen som jag skrev om senast.

http://www.tv4.se/nyheterna

Ta hand om er och våra vilda djur! 

/Ingemar 

 

De vita älgarna

Under vissa perioder så är jag en ganska så aktiv med att föreläsa men jag brukar inte göra någon större reklam för det. Nu gör jag dock ett undantag då det blir en större föreläsning på Bohusläns Museum i Uddevalla om de vita älgarna.

De vita älgarna på Bohusläns museum 

Affisch inför bildvisningen.

Det kommer såklart handla mycket om vår lokala kändis som finns i Munkedal men även en del om de Värmländska älgarna. Vad är det egentligen som gör älgarna vita och hur klara dom sig i naturen. Hur fungerar det vid höstens älgjakt? Ja, frågorna kan vara många men jag hoppas kunna ge er svaren. 

Munkedals stolthet

Den vita älgen som går i Munkedals kommun.

Förhoppningsvis så kommer det att bli en trevlig stund med både stillbilder och filmsekvenser. Jag hoppas att kunna gå till djupet med det mesta som rör våra vita älgar i landet som jag har vigt de senaste sju åren åt. I Värmland finns troligen över 90 procent av landets vita älgar, utöver mängden så finns även landets största vita älgar där.  

Världens största vita älg?

Troligen världens nu levande största vita älg finns i Värmland.

Hoppas vi ses på Bohusläns museum i Uddevalla den 18 maj klockan 18,00. Det är ett inträde på 80 kronor och biljetter köps i museets biljettkassa. Detta är ett samarrangemang mellan Bohusläns Museum och Studieförbundet Vuxenskolan.   

 

Väl mött!

/Ingemar 

 

Nordic Nature Photo Contest 2017

I helgen avgjordes Nordic Nature Photo Contest (Nordiska mästerskapen i naturfoto) i Oslos konserthus under pompa och ståt. Jag hade helt otroligt nog kvalat in med två bilder bland de topp tio i kategorin däggdjur. Arrangör för fototävlingen är den stora norska tidskriften Natur & Foto tillsammans med National Geographic. Juryn bestod av några av nordens främsta naturfotografer som hade överlagt tillsammans med representant från National Geographic Norden.

Munkedals vita älg i gott sällskap på flera olika vis

En av mina två bilder som var med i finalen. Såklart så visade min bleka vän från Munkedal framklövarna igen fast inte bildligt denna gång då han bara sticker in huvudet som den linslus han är.

Däggdjursklassen är stenhård och ofta utmärker sig bilder från bland annat Svalbard, Island och Norge. Tyvärr räckte det inte hela vägen fram utan jag placerade som premierad, dvs delad 4:a då man bara utser topp tre. Vinnarbilden var från Svalbard och bestod av två isbjörnar som parade sig i motljus, en helt magisk bild! Det känns i alla fall som en stor vinst för mig personligen och för den typen av naturfotografering som jag ägnar mig åt. Jag har inte de kroppsliga möjligheterna att resa runt över hela världen eller som i detta fall hela norden runt. Under alla mina år med Munkedalsälgen så har jag haft upp emot 150 möten med han. Detta gör att jag tillåta mig att experimentera med olika bildkompositioner och ta bilder som man kanske inte hade gjort annars. Ibland så går mina chansningar hem och jag får han i annorlunda ljus, plats eller liknande andra gånger så ser jag bara rumpan på han när han drar till skogs. Situationen glider helt ur mina händer med det gör inget för vi har ju sets så mycket så jag vill lyfta mina bilder i stället för att ”bara” dokumentera. 

Räv med sork

En vanlig rödräv från Munkedal hamnade på delad 4:e plats (premierad) med bland annat en fjällräv från Svalbard.

Tänk att det är fullt möjligt att fotografera djur i grannkommunen som håller i dessa sammanhang, helt otroligt. Jag får lägga till att jag bor ju i Uddevalla och har alltid gjort även fast jag ibland blir presenterad som Munkedalsbo, ja värre saker har man hört i sitt liv.

 Nordic Nature Photo Contest, ett otroligt arrangemang

Jag med konferencier Anders Geidemark som är ett av de större namnen inom svensk naturfotografering och tillika juryledamot i tävlingen. Boken jag håller gavs ut i samband med tävlingen och innehåller alla finalistbilder. Foto: Heléne Hansson.

Det var ett fantastiskt arrangemang i ett magiskt konserthus i Oslo detta gjorde att hela inramningen blev extremt storslagen. Utöver att utse vinnarna i Nordic Nature Photo Contest (NNPC) så var det ett späckat program med tunga föredragshållare. Staffan Widstrand avslutade dagen med ett otroligt föredrag som bland annat handlade om Wild Wonders Of Europe, Rewilding Europe. Vi fick även en stor genomkörare på hans nuvarande skötebarn Wild Wounders of China som är ännu ett jätte projekt. Det är inte för inte som Staffan är listad som en av världens 40 mest inflytelserika naturfotografer. Så att Staffan körde sin bildvisning under namnet ”Don´t think bigg, think bigger”, känns som en självklarhet på alla plan med tanke på hans stora projekt.

Det var nästan helt slutsålt.

I väntan på prisutdelningen skall starta.. Foto: Heléne Hansson.

Utöver Staffan Widstrand så föreläste även Nina Jensen WWF, Erland Haaberg och Johnny Haglund. På utsidan salongen så hade de flesta större leverantörer av fotoutrustning samlats för att visa upp sina produkter. 

Vinnaren i däggdjursklassen flankerad av finalisterna

Vinnaren i däggdjursklassen Tommy Pedersen segerintervjuas av Anders Geidemark flankerad av alla finalister. Lägg märke till den helt otroliga parningsbilden på isbjörnarna.

Som jag skrev högre upp så är Munkedals vita älg i gott sällskap då den stod sida vid sida med valrosshona med ungar, fjällräv, späckhuggare, knölval, brunbjörn och varg. Sedan får vi ju inte glömma rävbilden som också kom från Munkedal, dessa bilder delade på 4:e platsen vilket benämns som premierade. Bilderna på späckhuggaren, knölvalen och valrosshonan med ungar var till och med helt unika undervattensbilder. Det var såklart flera olika klasser och man utsåg även en total segrare som fick titeln Årets Nordiska Naturfotograf. Svenske Nicklas Wijkmark vann denna titel med en helt magisk undervattensbild på en simmande snok.  -Stort grattis igen Nicklas!

Personlig seger

Detta var första gången som jag skickade in bilder till tävlingen så jag är överväldigad att få med två bilder i finalen. Personligen så känns det som en seger för naturfotograferingen som finns utanför knuten för där finns så mycket spännande som väntar. Det gäller bara att fånga det på ett annorlunda vis..  Det behöver inte vara bilder från Svalbard, Finland, Island eller Norge för den delen det funkar med Munkedal! 
Alla vinnarbilder i min klass ”pattedyr” (däggdjur) hittar ni på länken nedan.  Därifrån kan ni även klicka er vidare till alla andra klasser. 

http://www.nnpc.no/no/vinnere/153-2017/arets-nordiske-pattedyrbilde

Ha en fin vecka och heja naturfotograferingen runt knuten!

/Ingemar 

 

 

 

 

 

 

God Jul

Älgko med kalv i ”winter wonderland”.

Ville bara snabbt passa på att önska alla som tittar förbi en riktig God Jul och att ni får en härlig tid över helgerna. Ta hand om er själva och eran nära och kära. Låter er inte falla in i den där julstressen som brukar kunna infinna sig i både hemmet och framför allt på vägarna. Bilden ovan känns väldigt avlägsen när man nu tittar ut genom fönstret. Den är tagen vintern 2009/2010 som verkligen var riktig snörik. Jag önskar mig kanske inte riktig lite mycket snö men visst vore det trevligt med lite spårsnö snart. 

God Jul till er alla!

/Ingemar 

 

Fantastiska vita älgar

Tiden går fort när man umgås med landets fantastiska vita älgar. Nu har de flesta tjurarna fällt hornen och precis som för en del jägare så tappar man lite intresse. Visst några älgar har jag lärt känna på individnivå vilket man nästan alltid gör med de vita älgarna. De är ju så otroligt lätt att hålla reda på dem då det inte finns så många och de utmärker sig så mycket. Det är ju alltid roligt att återse gamla bekanta men utan de imponerande hornuppsättningen så ser de ganska så ledsna ut. Under året så har jag har oräkneliga möten med främst två vita älgtjurar vilka såklart är min gamle vän i Munkedal och ”den store” i Värmland.

Vit älg Munkedal.

Munkedals stolthet en tidig morgon i juli 2016.

När det gäller den vita älgen i Munkedal så går jag snart in på mitt 7:e år tillsammans med den så vi har haft många roliga och dråpliga möte tillsammans. Ibland så känns det nästan som om vi vore klara med varandra men ändå fortsätter bilen att åka mot Munkedal. Det är roligt att se så många som har fått upp ögonen för dessa unika vita älgar och så länge alla naturintresserade och fotografer sköter sig så tycker jag inte det har fört något negativt med sig. Det gäller att man alltid sätter djuren i första hand och att de inte blir störda i onödan. Sedan så måste man alltid tänka på markägare, jägare och boende i området. Tänker kanske främst på ”den store” i Värmland där trafiken ibland kan bli lite väl intensiv då intresset är enormt. 

Här finns en filmsekvens hos svtplay från samma morgon som jag tog bilden ovan på Munkedals stolthet:

 SVT-PLAY Bohusläns vita älg. 

 Det väcker lite sommarlängtan när man tittar på klippet. 

 

Spirit moose eller den ”store vite”. 

Kärt barn har många namn och det finns flera olika namn på den stora vita älgtjuren som går i de djupa Värmländska skogarna. Många kallar den största Värmländska älgen för spirit moose som kommer från de vita björnarna, spirit bear som finns i British Columbia. Dessa andebjörnar har precis som våra vit älgar i Sverige leucism och de är kända över hela världen. 

Ett av de sista mötena i år när ”den store” har hornen i behåll.

För mig så kommer denna älgen alltid gå under namnet ”den store” för då vet alla mina anhöriga vilken älg jag tjatar om. Jag har dragit ner mycket på tiden i Munkedal för att umgås med Värmlands vita älgar. Som vanlig så tror jag inte många förstår vilken hängivelse man måste har för att få dessa bilder. I mitt fall så styr hälsan det mesta som händer eller rättare sagt inte händer med dessa älgar. Ja, vi får se vad framtiden har att utvisa och hur många möten man eventuellt kan få i framtiden med dessa unika leucistiska älgar. Det är som balsam för själen när man träffar på en spirit moose men nu säger kroppen nej för resten av året. Innan jul så kommer jag bli inlagd på sjukhus för att få en medicin och när den får gjort verkan så brukar mitt sug komma tillbaka… 

Spirit moose, som balsam för kropp och själ

Tack och hej för i år! Detta var både bokstavligen och bildligt en av årets sista bilder på ”den store”.

Ja, det blir nog några älgresor nästa år också vad det lider både till Värmland och Munkedal. Som tur är så fungerar det ju ganska så bra att fotografera älg från bilen under vissa perioder, det gäller bara att vara på rätt plats vid rätt tid. Bilden ovan är ju ett bra exempel på detta då den är tagen från en snedställd bil på en mindre grusväg. En god vän diskuterade aktier med mig för ett antal år sedan i samband med ekonominyheterna rullade förbi på tv:n. Aktier är ju jätte lätt att ”greja” med, det är ju bara att köpa billigt och sälja dyrt. Fotografera älg är ju jätte enkelt det är ju bara att veva ner rutan på bilen och ta kort när älgen går förbi…  

Ha en fin vecka och ta det lugnt i julhetsen!

/Ingemar  

 

Havsöring på lekvandring

Varje årstid har sina speciella händelser som man följer varje år och har gjort under lång tid. Havsöringen och laxen lever större delen av sitt liv i havet och återkommer till sina födelse bäckar och åar på hösten för att leka. Leka är såklart ett annat ord för att fortplanta sig och detta är verkligen en spektakulär händelse som jag har följt sedan jag var mycket liten. När jag var 8-10 år gammal så var naturprogrammen på tv:n en mycket stor händelse och man satt alltid bänkad när det var dags. Nu för tiden så har vi naturprogram dygnet runt på flera kanaler men så var det inte på den tiden. Jag älskade programmen från Alaska där de stora björnarna stod i fallen och väntade på laxen som var på väg uppströms under deras lekvandring. Självklart blev jag vansinnig när jag dagen efter fick reda på att vi inte kunde åka till Alaska och titta på björnar och laxar, hur långt kunde det egentligen vara? 

Analoga tiden 

Havsöring på lekvandring, fotograferad hösten 1992.

Havsöring på lekvandring, fotograferad hösten 1992 (inskannad från pappersbild).

Jag har än idag inte kommit till Alaska och kommer säkert aldrig göra det men jag har verkligen följt havsöringarna och laxarna på hemmaplan sedan barnsben. Varje höst när det blir lite vatten i åar och bäckarna så börjar skådespelet. Fisken sätts på riktiga kraftprov när både åars eller för den delen bäckars strida vatten skall passeras för att hitta lekbottnarna uppströms. Havsöringar och laxar kan visa sig med höga luftsprång när vattenfall och större forsnackar skall passeras.  När man för längesedan stod med analoga prylar för att fotografera hoppande laxar och havsöringar så var man verkligen försiktig med avtryckarfingret. Bilden ovan är fotograferad en höstdag 1992 när havsöringarna steg i en bäck i Uddevalla kommun. Än idag är jag imponerad av kvalitén och att man verkligen kunde fånga detta på bild då man faktiskt inte bara kunde smattra på med bilder som vi gör idag. Det fanns så mycket mer tankeverksamhet bakom varje exponering på den tiden än dagens skjutande från höften. 

Dåligt med vatten 

Som allt annat i naturen så skiftar tillgången upp och ner från år till år och detta styrs av många olika parametrar. I år har det varit otroligt dåligt med vatten vilket har gjort att fisken inte har kunnat vandra upp i större utsträckning.  Nu har det blivit massor av vatten då vi har haft både snösmältning och en hel del regn. Tyvärr så är vi ju redan för långt fram på säsongen för att det skall hjälpa fisken i någon större utsträckning.  Jag minns inte ett år som det har varit såhär dåligt med fisk över lekbottnarna i bäckarna. 

Havsörings honan ligger på sidan och piskar grus över rommen.

Havsöringshonan ligger på sidan och piskar grus över äggen.

Bråk om honorna

När väl lekbottnarna som består av fint grus och sten har nåtts så börjar havsöringen leta efter en partner och vilda strider kan uppstå mellan hanarna. Honan gräver en grop i gruset där hon lägger äggen medan hanen som står tätt bredvid sprider sin mjölke. När äggen och mjölken träffar varandra i vattnet så sker själva befruktningen. Det är en fascinerande uppvisning när släktled skall läggas till släktled i åar och bäckar. Äggen som ligger nerbäddade i lekgruset kommer inte att kläckas förrän fram på vårkanten.

Havsöring på lekvandring

 

Ha en fin vecka!

/Ingemar